Dag två på Peace & Love 2012 avklarad. Andra dagen för oss, alltså.
Dagens fullträff: Måsen som gled in över publikhavet under ”Mumford and sons” spelning, släppte en enorm skit som säkerligen med enorm precision träffade exakt rätt person, vände och gled majestätiskt ut igen. Det var inte mig den siktade på, skall jag tillägga. Karma is a bitch, and sometimes a mås. Bandet var fantastiskt bra, trots att sångaren brutit handen på en tidigare spelning på någon festival.
Dagens finis: Regina Spektor. Otroligt charmig, jordnära och duktig.
Dagens rävar: Roxette. Jag var på en konsert -89 eller när det var, på Scandinavium i Göteborg. Då hade de också bollar som de kastade ut. Lite svajjigt och inte lika höga toner som förr, men såklart ändå en upplevelse att få se dem live igen.
Dagens mest onödigt kraftiga bas: Slagsmålsklubben. Jag trodde det plötsligt blev höst, eftersom löven började falla från träden och fåglar gjorde konstiga formationer och flög söderut. Men det lät ändå sjysst.
Dagens scenvalsförvåning: ”Den svenska björnstammen” på den största scenen. Om man tyckte Håkan Hellström sjöng kasst i början av sin karriär kanske man drar sig för att kalla sångaren för sångare, men å andra sidan vet jag inte vad de har för scenvana? Men jag tyckte det ändå lät förvånansvärt bra och en miljard kids kanske inte kan ha fel.
Dagens sympatisk-misstanke: Stephen Marley. Bob Marleys son satt något bord från mig på backstage-området och han såg riktigt sympatisk ut! Han var nog den som log mest där inne, förutom dem som Geta ”Gula Gubben” språkade med något tidigare på dagen.
Dagens lillstrumpa: Juliette kickade av sig sin strumpa när vi promenerade, pappa fick springa tillbaka en halv kilometer och leta efter den bruna strumpan, som tack och lov såg ut som en bajskorv där den låg på trottoaren. På grund av detta var det ingen som ville ta den. Men döm om folks förvåningen när det kommer en skäggig snubbe i munktröja SPRINGANDES och bara DYKER rätt ner, plockar upp ”bajskorven” och springer tillbaka igen.
Dagens bästa publik: Helt klart hade skabanden ”Original High Five” den mest fantastiska publiken, som inte bara dansade någon form av square dance, utan även helt plötsligt gjorde ”tåget” kors och tvärs över grusplanen så att dammet yrde.
Dagens mest skumma rykte inifrån backstageområdet: Rihannas TV hade börjat brinna i London och eftersom det snart är OS, så fanns det ingen annan stans för hela entouraget att sova på, så det hade fått åka runt i taxi hela natten. Så enligt de mest skumma rykterna har hon ställt in. Vad som gör det ÄNNU mer skummare är att ersättarna skulle vara…Metallica? Även Iron Maiden var det någon tatuerade öldrickare som mumlade något om. Kanske bara önsketänkande, men ändå.
Dagens glada överraskning: Kids kan vara riktigt trevliga och väluppfostrade!! När vi var på väg och handla lite mat, så gick det plötsligt två tjejer bakom mig. Jag bar Juliette i en bärsele på magen. Plötsligt hör jag hur en av tjejerna börjar viska något till sin kompis, ”schh vi måste vara tysta, jag tror bebisen sover!” och så började de viska. Jag vände mig om och sa att det var väldigt sjysst av dem att tänka på det (tidigare har jag och sötefru diskuterat fenomenet med att ju äldre och mer erfaren man blir, desto fler steg lär man sig tänka i. Kids gör en sak som man kanske ber dem om, men sen inget mer. Typ som i Polisskolan 1 när Hightower övningskör och de kommer fram till ett rödljus där det står en bil som väntar på grönt och Mahogney säger ”okay, där är en annan bil” och Hightower fortsätter köra och kör rakt på bilen. Mahogney utbrister ”MEN VARFÖR STANNADE DU INTE!?” varpå Hightower svarar ”Det sa du inget om”. Typ så) Sen pratade vi lite mer med dem och jag blev så himla glad att de var så fantastiskt fina.
Dagens avsnoppande svar på en dum fråga: Vi gick förbi två killar som hade lastat typ 1000 öl i en kundvagn. Jag frågar ”ÄR DET FEST ELLER?!” och den ena svarar ”Öh… ja”. Så himla käck jag är.
Dagens misslyckade jakt: Jag försökte febrilt få tag på Veronica Maggio, men varje gång hon gick förbi mig, så hade jag fullt sjå med min lilla dotter och sen försvann hon inför sin spelning, som för övrigt var fantastisk. Vilket fortsätter med…
Dagens publikvrål: …när Petter plötsligt dök upp i Veronicas konsert och tillsammans med henne brände av ”Längesen”. Coolt.
Här är sötefru på väg ut från backstageområdet
Nej nu bär det av till området.
Hej svejs, Borlängefejs.
U2 på Ullevi
Här är mina filmer från fredagens U2-konsert på Ullevi. Det är lite långt ifrån, så man ser inte Bono eller The Edge eller någon annan på scenen för den delen, förrutom på den skitstora displayen ibland.
U2 – City of blinding lights
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=-Dyuplm0AnA[/youtube]
U2 – Stuck in a moment
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=7rme253jBI8[/youtube]
U2 – Desire
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=2qVr2xaJ5b4[/youtube]
Hej svejs, odolda-kameran-fejs!
U2-konsert!
Bono och The Edge och de andra på Ullevi i Göteborg
Japp. Jag är inte världens störsa U2-fan, men då jag fick en biljett så gick jag dit ändå. Otroligt mäktig scen som U2 hade snickrat ihop. Eller ja, inte själva U2 kanske, men de andra, scenbyggarna! Jag hade ju en fyra i träslöjd, ändå var jag fruktansvärt imponerad! Några roliga saker hände under fredagskonserten;
Omotiverad dricks
- innan konserten käkade vi asgod mat på Texas Longhorn vid Heden. Som vanligt kommer jag i någon form av mildare dispyt med någon om huruvida man bör ge dricks till bartendrar / kypare eller inte. Jag tycker att så länge de gör sitt jobb, dvs ger mig en öl om jag beställde detta, så skall de inte få MER pengar. Gör någon bartender en volt eller sjunger i falsett när de serverar, så visst. Men vafan. Jag känner många bartendrar. Att vara bartender är inte ett sistaalternativ, typ som att de först sökte in på polishögskolan och inte kom in, sen sökte till väktarskolan och inte kom in, sen sökte som p-vakt men inte blev antagen, sen som piccolo, sen som träslöjdslärare, sen som ornitolog…utan att bli antagen…och sen blir de BARTENDRAR. De som jag känner tjänar liksom mellan 100 och 200 I TIMMAN. Och det är deras förstaalternativ, eftersom man är jädrigt cool när man är bartender. I Sverige. 
Om jag går in på Pressbyrån och köper halstabletter, inte fan ger jag kassörskan en tia extra för att hon sträcker sig och tar ett tuggummipaket och räcker till mig? Nej, jag tycker bara det är jävligt löjligt. De som vurmar för att ge servitriser / servitörer mycket dricks har kollat på på tok för många amerikanska filmer, där servitörer / servitriser förvisso i många fall bara tjänar det de får i dricks (då är det ju självklart att ge dricks), eller så jobbar de som tycker att man verkligen skall ge dem mycket dricks inom serveringsyrket själva. Hur som helst tycker jag det är sjukt att ge extrapengar för att någon gör sitt jobb.
Men tro nu inte att jag är jättesnål för den sakens skull. Det räcker faktiskt med ett litet extra leende eller en liten, liten extra uppoffring för att få ganska bra dricks från mig. Men man kan inte stå och vara helt butter och mumla och verkligen se ut att ogilla sitt jobb, och förvänta sig att jag skall betala mer än vad jag behöver för att få den service som jag som gäst / kund faktiskt förtjänar från första början.
Olika typer av svenskar
- en dialog som utspelar sig i samband med ge-dricks-dialogen; en tjej i sällskapet tycker att det finns två sorters kunder som är de värsta / snålaste, när det kommer till att ge dricks:
Tjej 1;
-”Det finns två sorters kunder som är de absolut värsta! Kan ni gissa vilka två det är?”
Tjej 2;
-”Ja, säkert svenskar!!”
Tjej 1;
-”Ja precis! Vet du vilken den andra sorten är?”
Tjej 2;
-”Smålänningar!!!”
Tjej 1;
-”Öh, nej de är väl också svenskar…?!”
Kände mig som en knäckt kung på damernas
- när jag kom in på toaletten och sms:ar samtidigt. Jag ställer mig i kön till de vanliga toaletterna och fifflar med telefonen. Plötsligt tittar jag upp och ser tre tjejer framför mig. Jag blir helt nervös och kall och tror plötsligt att jag gått in på fel toalett! Ändå är det pissoarer runt om hela toaletten med killar som står och pissar…
Skitlång kö till toaletterna på Ullevi
- Robban och Katta var med också, de satt en liten bit ovanför mig och storebrorsan. Men plötsligt när vi tittar dit, så är de borta? Det är ungefär 30 minuter kvar av konserten. Nåja, tänkte vi. När konserten var slut så ringde lillebrollan till honom. Han hade tagit en taxi. Hem. För att bajsa. Hahaha. Det var för lång kö till toaletterna, stackaren!
Utsikten till U2:s scen
- vi kommer in på arenan och sätter oss. Jag och min storebror Rikard sitter bredvid varandra. Min plats ser ut så här:
Min utsikt. Ganska bra utsikt.
Min storebror Rikards utsikt såg ut såhär:
Från Rikards plats. Mindre bra utsikt.
Scenen var helt grym! Ibland glömde man av att den var så jädra stor. Men så fick man se Bono & company där under, som små amöbor, då blev man paff igen.
Ursäkta att jag är scen.
En annan bild på U2:s scen:
Den där är enorm! Och hör scen!
Och scen har vi ju den här bilden:
Oooh! Jag tror jag blir scentolog.
Här är lillebror Hjalmar och inte lika mycket mindre bror Marcus.
Marcus fick scendrag under u2-konserten. Hjalmar trodde det var en scen från Ven.
Men när jag la upp filmen från u2-konserten på youtube, så tyckte youtube att filnamnet blev för långt…så de kortade av det.
Ser ni något konstigt?
Jag måste käka frukost, sen skall jag posta länkarna till mina filmer som jag spelade in i fredags.
Hej svejs, u2-bono-konsert-fejs!
Förra året var jag och min käre bror med som statister (haha bra att jag råkade skriva ‘satanister’ först) i SVT:s dramaserie ”183 dagar”. Det hela var mycket enkelt. Emma (Tuva Novotny) skulle i en av de absolut sista scenerna i 6:e och sista delen komma hem till sitt lilla hus. I versionen som SVT till sist valde att använda sig av går hon ensam mot huset, tar upp någon grej från ett bord och traskar upp för trappan och in i huset.
I den censurerade versionen, där jag och bror Marcus var med i, möter hon två jädrigt snygga flyttgubbar i trappan. Vi går förbi henne ner på gården, plockar lite saker och går sedan tillbaka in i huset igen. Lätt som en plätt. Eller?
För det första så var vi osäkra på om vi skulle liksom nicka åt Tuva när hon kom gåendes upp för trappan, det hade i alla fall jag gjort om jag mötte MINA flyttgubbar i en trappa (iaf första gången man möter dem). Så det blev lite halvnick och sen spurtade vi ner. För det andra, första tagningen vi gjorde fick vi göra om. När jag kom ner på gården och tog två pärmar och en stor spegel, upptäckte jag att jag inte kunde lyfta spegeln i den vinkeln jag tog den i. Så jag vred min hand, greppade tag i den och vände helt sonika hela spegeln om och började gå. När jag gick upp för trappan så undrade vad alla skrattade åt, men jag fortsatte in som om inget hade hänt. Det visade sig givetvis att alla i hela kamerateamet hade sett sig själva i spegeln när jag vände den…åh, en sån klassiker!
Min klaffbild. Världens tröttaste flyttgubbe. Men sen när vi skulle börja höll jag på att få hjärtklaffning!
Brorsans klaffbild. Bra att han håller klaffen.
Jag, Tuva Novotny och lillebror Marcus. Om 10 år skall vi ha en reunion, en klaffträff. Snacka om klaffhanger!
Hej svejs, förstör-en-scen-fejs
MISSA INTE!
Bloglinks
