läkare

JABBADABBADOO!

– här har ni en fredagsvits.

En senior går in för sin årliga fysiska undersökning, tillsammans med sin hustru. När läkaren kommer in i undersökningrummet säger han:  “Jag behöver ett urin-, avförings- och spermaprov”. Mannen som är lomhörd, vänder sig till hustrun och frågar: “Vad sa han?” Hustrun skriker tillbaka:

“Ge honom dina kalsonger!!”

(Tack Petra) 🙂

Dålig vits nr 52

Usch, så dålig!

– “Det är minsann inte alls lätt att lura röntgenläkaren!”
– “Nej, han genomskådar en direkt!”

Fredag!

– jaha, då var det dags igen ja.

Håll i hatten, för sjutton gubbar. Nu kommer ännu en asdålig läkarvits! Trevlig fredag på er!

-“Min läkare har ordinerat mig att dricka vatten en timma före maten”.
-“Gör du det då?”
-“Nej. Jag orkar bara en kvart”

Nu blir det fredagsvits

hoppas inte föräldrarna stör

Jofan, jag kunde ju en till! Men sen får jag nog leta upp min bok “HA HA! Svenskt skrattlexikon” av Stellan Sundahl.

Doktorn:
-“Det är inget snack om saken, ni har blivit förgiftad”
Patienten:
-“Men herregud, av vilket gift!?”
Doktorn:
-“Det får obduktionen utvisa”

Fredag! Då skall det bli nöje och underhållning!

Hurra! Det kommer bli en hel del läkarvitsar några fredagar framöver.

Patieneten vaknar ur narkosen och ropar med förtvivlan i rösten:
-“Doktorn, doktorn, vad har ni gjort? Jag kan inte känna mina ben!”
Doktorn:
-“Det är inte så konstigt. Vi har amputerat era armar”.

UPPDATERAD! Jag bytte “psykosen” mot “narkosen” 😀 Tack, Lotta!

Fredag! Då skall det bli nöje och underhållning!

Äntligen fredag! Och vad passar bättre än att börja dagen med en oerhört dålig vits? Ha en härlig dag!

Det ringer hemma hos den gamla provinsialläkaren mitt i natten;
-“Hallå?”
-“Hej doktorn, det var Olsson här! Doktorn måste skynda sig, vår son har svalt korkskruven! Skynda er!”
Doktorn lägger på, hasar sig ur sängen, samlar snabbt ihop sina läkarattiraljer i sin läkarväska och börjar klä på sig sina ytterkläder. Precis när han är beredd att ge sig ut i den bistra vinternatten ringer telefonen återigen;
-“Ja, hallå?”, säger han.
-“Hej doktorn, det var Olsson här igen! Ni behöver inte komma! Vi har hittat en annan korkskruv!”

Idag gick jag till doktorn för att göra lite tester. Jag har blivit sjukskriven till i början av januari pga akuta stressymptom, extrema koncentrationssvårigheter och puckelrygg. Var kanske lite för mycket som hände under en kortare period och då får man ju som bekant puckelrygg.

Hur som helst, vi (jag och min doktor) skulle bege oss upp ett par trappor och eftersom vi hade lite kort om tid (jag var för ovanlighetens skull lite försenad dit) så halvjoggade vi upp (alltså vartannat steg jogg, vartannat normalt, svenskt gångsteg). Sen när vi tog pulsen och blodtrycket så var han tvungen att göra om det 3-4 gånger. Han hade aldrig haft någon som hade så låg vilopuls, trots att han sprungit upp för ett par trappor ögonblicket innan. Jag blev lite orolig och trodde det berodde på att jag var så gott som halvdöd, men tydligen har man bra kondition om man har låg vilopuls. Så jag antar att mina enorma promenader har gett resultat, kul!

Tog vagnen dit och hoppade av vid centralstationen, men idag var det något som gjorde att jag hade lite kort stubin. Så när folk hopade sig framför mittendörrarna, där jag skulle gå av, för att så snart dörrarna öppnades storma vagnen, likt en av scenerna ur Braveheart där folk i bruna underkläder springer skrikandes mot varandra, så tog jag lite sats och fullkomligt MOSADE mina 90 kg ut genom folkhopen så folk flög till både höger  och vänster. Hi hi, där fick de! Inte ofta jag tappar besinningen, men där fick jag nog av den kollektiva idiotin som ofta råder där fler än 2 personer vistas på en mindre yta.

Efter besöket träffade jag min storebror Rikard och hans lille son Hannes på ett fik som heter ‘Glädjebubblan’ och som ligger ungefär där jag bor. Så under två timmar var jag världens lekfarbror och jag kan säga att jag fullkomligt älskar barn! Det var helt fantastisk roligt och det var till och med en liten blyg flicka som kom fram och gav mig en bok för att jag skulle läsa för henne. Hennes mamma sa att hon inte visste vad som tagit åt henne, då hon oftast är jätteblyg. Men jag tror vi låg på ungefär samma intellektuella nivå och fann varandra genom detta.

Hannes lyckades springa in i bord och slå i pannan med jämna och ojämna mellanrum, vilket påminde mig om när jag själv var liten. Jag var så klumpig att jag var tvungen att ha hjälm. Det roligaste är att det visade sig att även min fru hade hjälm när hon var liten. Lika barn ramla bäst.

Så här kunde det se ut en helt vanlig onsdag för 30 år sedan.

Så här kunde det se ut på mitt dagis, en helt vanlig onsdag för typ 30 år sedan.

Hej svejs, hjälmfejs

Gilla Pers perversa verser!
MISSA INTE!
Ordvitsar i bildform - En Skruv Lös Glada Lappar
Arkiv
Kategorier