bil

Den här bilen hittade jag idag på Blocket.

Vanligtvis, åtminstone när man kollar på amerikanska muskelbilar, så brukar det stå att de ”står i USA”.

Den här bilen verkar stå kvar i Sydkorea?

Rolig annons på Blocket

Jag känner att jag ibland blir galen på bakomliggande bilister, som inte fattar att det INTE GÅR fortare för att man tillämpar 3 nanosekundersregeln och ligger så nära att man tror att jag kommer körandes i en tandembil. Ibland så tror jag att någon sitter i baksätet och sparkar mig i ryggen, men då är det i själva verket en bil som ligger så nära att jag känner en kylarprydnad tryckas mot ryggen. ”Oj, fräck Mercedestatuering du har på ryggen” var det en som sa på gymmet en gång. Eller ja, han sa det två gånger, för jag hörde inte vad han sa för han var påverkad (han var en såndär hantellangare).

Hur som helst, så tycker jag alltid det är lika roligt att protestera genom att (som så många andra) använda mig av spolarvätska för att riktigt visa hur upprörd jag är. Men jag har ett litet problem. Mina vindrutespolare är så svaga, att man skulle kunna tro att det ligger 4 dvärgar med prostataproblem under huven och kissar.

Men plötsligt en dag, så hittade jag en mystisk knapp (oturligt nog så hittade jag den precis efter det att jag och min lillebror tvättat bilen noggrant inför en försäljning) och när man trycker på den så ser det ut som om bilen spränger ljudvallen! Knappen aktiverar strålkastarsprutgrejerna och frågan är om inte ingenjörerna som utvecklade dessa led av någon form av självdestruktivt beteende som de projicerade  på bilen, genom att maskera ”self destruction”-knappen till en strålkastarsprutgrejaktiveringsknapp? Hur som helst, det funkar jättebra, förutom att man tror att man skall spruta bort hela motorhuven varje gång man trycker på den.

Tut tut, sprut sprut!

Hej svejs, spolarvätskefejs!

Ja, idag kunde man fråga sig vad jag sysslade med. Jag var på väg hem i vintermörkret och pratade i telefon. När jag skulle gå över på övergångsstället vid Victoriagatan så kom det en bil ganska snabbt nerifrån. Eftersom jag inte syntes jättebra, så stack jag snabbt ner högerhanden i högerfickan, tog tag i min reflex som är formad som en uggla och kastade ut den på sidan, så att bilen skulle se mig bättre.

Men ljudet som strax efter hördes mot asfalten var inte från en reflex som lyckats slita sig loss från sitt lilla snöre, utan det var ljudet av ett fallande tuggummipaket. Snyggt.

– ”Oj, här kommer det en bil i full fart, bäst att jag kastar mitt tuggummipaket som skydd”

Hej svejs, reflexkastarfejs!

 

Idag utspelades en väldigt svårtolkad dialog i vår bil, efter att vi backat en bit.

Sanna:
– ”Men kan du inte backa lite till??”
Jag:
– ”HABA HABA ZUT ZUT!!”
Sanna:
– ”Okej”

Och sen sa vi inget mer. Jag fattar ingenting.

Hejsvejs, habahabazut-fejs!

 

Lok out!

It’s a lok-I-like

Eller inte. Imorse när vi kom åkandes till jobbet, så kunde jag som vanligt inte hålla mig från att göra en fräck handbromssladd utanför huvudentrén. Jag tittade givetvis runt så mycket jag kunde och jag kom inte speciellt snabbt, men ÄNDÅ höll på jag på att skrämma slag på LOKET som precis hade parkerat sin bil och var på väg in i samma byggnad som jag snart skulle bege mig in i. Vad är oddsen för det? Att någon skulle stå just där, just då. Och att detta skulle vara just Loket?

Han var förresten väldigt sen, såg det ut som. Han är väl sponsrad av SJ.

Hej svejs, de-va-la-rolig-fejs!

Gilla Pers perversa verser!
MISSA INTE!
Ordvitsar i bildform - En Skruv Lös Glada Lappar
Arkiv
Kategorier