Två saker hände idag:

1) Jag var och handlade på Hemköp i Annedal. Apparaten var helt störd, först så ”sa den” att mitt kort hade chip, vilket stämde alldeles utomordentligt. Men när jag körde in kortet så stod det att den inte hade chip och att den måste ha det. Så då drog jag kortet igen. Men då ändrade apparaten sig och påstod återigen att kortet hade chip. Men sen hade jag ändå inga pengar på det kortet, så det sket sig ändå. Så jag betalade med ett annat kort. När kassörskan gav tillbaka kortet till mig, tillsammans med en bunt kvitton, så nöp jag åt lite fel och nöp tag i hennes svarta fingervante så hennes pekfinger blev JÄTTELÅNGT.

Som vi skrattade.

2) Jag skulle svänga in på vår gård och springa upp med lite saker till lägenheten. Det finns en liten passage i mitten av alla hus, där man kan smyga in med bilar och annat. Men grejen var att här var det någon konstig snödriva som låg lite snett, den såg ut som en halv liten skateboardramp, fast väldigt platt. Och i snö. Snowboardramp, kanske? Finns det såna? Hur som helst, jag svänger upp mot infarten, men då så fastnar framhjulet på något sätt (i typ ingenting?!) och eftersom bilen jag hade är bakhjulsdriven så GLIDER den till höger, rakt mot en annan likadan bil! Ojoj, tänker jag, vrider på ratten som en gammal sjöman och backar långsamt, liksom IFRÅN den andra bilen. Men nej då, då är det ju något i min bil som fastnat i den andra bilden, så den andra bilen guppar upp och ner jättemycket, som en såndär amerikansk hiphop-bil. Jag får lite panik, men har sånt sinnenärvaro att jag mycket smidigt ”kommer loss” från den andra bilen och stannar till på gatan. Då hör jag hur någon bankar på min bil?

Jag hade redan tidigare lagt märke till en ful tant med ful mössa som parkerade sin fula bil (som OCKSÅ hade ful mössa, både på fram- och bakrutan) och nu hade tanten förvandlats till en ultramegasuperduper-Svennebanan! Jag tror inte en sekund på att hon i all välmening ville göra mig uppmärksam på att jag faktiskt krokat tag i den andra bilen, utan hon var bara en sån där OTROLIGT enerverande person som alltid skall lägga sig i och peka, helst med överdimensionerade pekfingrar och helst med hela överkroppen, mot sådana som gör misstag eller på annat sätt gör något galet, med eller utan flit.

Jag stannade och gick ur bilen och tittade på henne medan jag gick mot den andra bilen.

Ful tant:
- ”Du körde på den andra bilen!”, sa hon upprört.
Jag:
- ”NÄHÄ!?”, svarade jag sarkastiskt,
Ful tant:
- ”Jag ville bara göra dig uppmärksam på att…”
Jag:
- ”TROR DU VERKLIGEN ATT JAG INTE MÄRKTE DET!?”, dundrade jag.
Ful tant:
- ”Uh..va!?”
Jag:
- ”Alltså, ursäkta mig, men du tror verkligen inte att jag märkte att hela den andra bilen rörde på sig!? Vad skall jag göra åt det när jag sitter i bilen? Vad har DU med det att göra, förresten?!”.

Först gick även hon fram och började PEKA på den andra bilens kofångare. Då mumlade jag något i stil med ”men vafaaaan”. Då blev hon typ sur och gaggade iväg. Jag skrev en lapp där jag förklarade händelseförloppet och bad om ursäkt och skrev mitt mobilnummer, satte den på den andre bilens vindruta och körde sedan in min bil på gården. Det hände ingenting med min bil, förresten. Inte en skråma?

Alltså, vilken idiot! Som den där gången när jag blev påkörd av en SMS:ande taxichafför. Det var ju givetvis mitt fel, eftersom han kom dundrades från höger. Men när jag sitter där på trottoaren och vänter på ambulans och försöker känna om det är några inre organ som INTE bytt plats i kroppen, kommer det förbi en pundare med metspö på cykel; ”Ja, så går det när man inte iaktar högerregeln”. Snacka om att vilja ge någon extremt mycket extraspö! Som tur var så blev två hjälpsamma personer som hjälpte mig förbannade och körde iväg honom väldigt fort.

Jag ville med detta extrainlägg bara påpeka att jag inte gillar folk som påpekar saker.

Hej svejs, påpeksfejs!