Avskedsbrev

- nej, inte så farligt som det låter

Jag vet inte var jag har fått det ifrån, men varje gång vi skall ut och resa (läs: flyga) så skriver jag någon form av avskedsbrev? Det brukar bli ganska så långt och spontant och jag lägger det som utkast i min mail. Ifall jag inte tar bort det, så skickas det ut efter ett par månader. Det kanske låter jättekonstigt, men är det det verkligen? Istället för att försvinna i ett moln av frågetecken, så brukar jag helt sonika slänga ihop en liten resumé av mitt liv och hur kul det har varit ändå. Då kanske det mer känns som att jag har rymt och bara stuckit iväg på en lång resa? Brukar även skicka iväg alla mina lösenord till min lillebror, man kommer säkerligen bli förundrad av allt som man varit med om och som folk inte har en aning om

Nåja, nu är det asbråttom fram och tillbaka och hit och dit, har köpt en Canon 500D och skall iväg och köpa batterigrepp och en glugg, skall hinna ge lillebrorsa en DVD med film från hans dotter Biancas dop, åka och förbi och ge min mormor och morfar var sin kram (morsan och farmor kramade jag musten ur igår, de hade lite julmust kvar i kroppen sen i julas), även min far och styvmor och förhoppningsvis min syrra och min andra brorsa också. Sen får det nog vara nog för den här gången.

Nåja, jag avslutar med en av de töntigaste bildordvitsarna jag gjort.

Hej svejs, avskedsfejs!

Henrik och hans förbaskade bordsskick!

Etiketter: 500D, avskedsbrev, bild, canon, liv, ordvits, resumé, rolig

Detta inlägg postades måndag, 25 januari, 2010 kl 14:11 i Vardag. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.